शिवदृष्टि
Śivadṛṣṭi
- 1 atha śakteḥ śaktimato na bhedo dravyakarmavat | sthāpito … હવે, શક્તિ અને શક્તિમાન્ વચ્ચે ભેદ નથી, જેમ દ્રવ્ય અને કર્મ(ક્રિયા) વચ્ચે (નથી);
- 2 evaṃ tathā śaktimataḥ śaktasya samavasthitā | jagadvicitratā śaive … એ જ રીતે, શક્ત (સામર્થ્યવાન) શક્તિમાન્ની જગત-વિચિત્રતા શૈવ (મત)માં સમવસ્થિત (સ્થાપિત) છે,…
- 3 yathā prakalpitā citrā citrabrahmādivāditā | nānātmavāditāṃ yāvattatsarvaṃ pravicāryatām જેમ વિચિત્ર બ્રહ્મ આદિનો વિવિધ વાદ પ્રતિપાદિત છે — (અને એમ) નાના-આત્મ-વાદ (અનેક આત્માઓના…
- 4 yatra brahmocyate citraṃ kaiścidvedāntavādibhiḥ | ekasya citratā kena … જ્યાં કેટલાક વેદાંતવાદીઓ વડે બ્રહ્મ વિચિત્ર કહેવાય છે — એક બ્રહ્મની વિચિત્રતા કયા હેતુથી…
- 5 tathāvidhā vibhinnāste sarvadā nijabhāvataḥ | vibhinnā eva te … (તેમના મતે) એવા (આત્માઓ કે કાર્યો) સદા પોતાના સ્વભાવથી વિભિન્ન છે;
- 6 ghaṭādīnāṃ dvirūpatvaṃ na ghaṭādeḥ sadāsthiteḥ | nimittakalpanā kalpyā … (તેઓ) ઘટ આદિને દ્વિ-રૂપત્વ (બે સ્વભાવ) આપી શકતા નથી, કેમ કે ઘટ આદિ સદા (એક રૂપે) સ્થિત છે;
- 7 bhāvā bhaveyustatprāptā hyasmākaṃ sarvasatyatā | avidyāderayogaścettenaitadatiriktatā (અમારા મતે) ભાવો (બધા) તે (એક વાસ્તવિકતા)ને પ્રાપ્ત હોય — અમારે માટે સર્વ-સત્યતા (છે);
- 8 ye'nye vedāntavidvāṃsa ātmabrahmaiva viśvatām | yātyupādānarūpatvāttathānye bhrāntirūpatām બીજા જે વેદાંત-વિદ્વાનો (છે, તેઓ માને છે કે) આત્મ-બ્રહ્મ જ વિશ્વ-ભાવ પામે છે, ઉપાદાન-રૂપ…
- 9 viśvaṃ na satyarūpatvaṃ tathānye tvātmavādinaḥ | bhūtajīvaparātmatvaṃ ye … (તેઓ માને છે કે) વિશ્વ સત્ય-રૂપ નથી;
- 10 yasyāṃ pratītau netyasya prasaro na pravartate | tadbrahmeti … 'જે પ્રતીતિમાં 'નેતિ' (નિષેધ)નો પ્રસાર (પ્રયોગ) આગળ ચાલતો નથી — તે બ્રહ્મ': એમ કેટલાક કહે…
- 11 pratibimbatayā cānye ye vā sargamukhe svayam | brahmaiva … અને બીજા (તેને) પ્રતિબિંબ રૂપે (સમજાવે છે);
- 12 ityāhurye'pi krīḍārthamevamātmā vyavasthitaḥ | ityūcurye'prabuddhatvaṃ paścādbrahma prabuddhyate આમ તે કહે છે જે (માને છે કે) ક્રીડા માટે આત્મા આ (અનેકતા)માં વ્યવસ્થિત છે;
- 13 dehe dehe pṛthaktve tu tathā bhedo bhavātmakaḥ | … પણ પ્રત્યેક દેહમાં, તેમની પૃથક્તામાં, એ રીતે ભવ(સંસાર)-આત્મક ભેદ (છે);
- 14 avidyāṃ vettyavidyaiva badhnātyātmānameva vā | saiveti vādo yeṣāṃ … 'અવિદ્યા જ અવિદ્યાને જાણે છે', અથવા 'તે (અવિદ્યા) જ આત્માને જ બાંધે છે' — એવો વાદ જે બીજા…
- 15 sarveṣāmapyavidyaiva kalpyā brahmaṇi saṃgatā | tathā bhāveṣvasatyatvamityavaśyamavasthitam તે બધાંને માટે પણ અવિદ્યા જ બ્રહ્મમાં સંગત (જોડાયેલ) રૂપે કલ્પવી પડે;
- 16 pāñcarātravidaścānye vadanti pariniṣṭhitam | brahmāsti vāsudevākhyaṃ sa eva … અને બીજા, પાઞ્ચરાત્રના જાણકારો, કહે છે કે વાસુદેવ-નામક પરિનિષ્ઠિત (પૂર્ણ) બ્રહ્મ છે;
- 17 vidyāvidye dvayaṃ cāsya sādhanaṃ samavasthitam | avidyayā jagatkuryādvidyayā … અને વિદ્યા-અવિદ્યા એ બે તેનું સાધન રૂપે સમવસ્થિત છે: અવિદ્યા વડે તે જગત રચે, અને વિદ્યા…
- 18 tābhyāṃ nacāsyoparāgaḥ prabuddhatvātprabhutvataḥ | tathānyeṣāṃ svātmanaiva vidyayā jagadātmatā અને તે બે વડે તેને કોઈ ઉપરાગ (દોષ-લેપ) નથી, કેમ કે તે પ્રબુદ્ધ અને પ્રભુ (સ્વાધીન) છે;
- 19 na cāvidyā bādhikāsya yataḥ sādhanamasya sā | proktaṃ … અને અવિદ્યા તેને બાધક નથી, કેમ કે તે તેનું સાધન છે — જેમ 'ભગવાનના વીર્ય(સામર્થ્ય) વડે'…
- 20 gītāsu viśvarūpatvamata eva pradarśitam | dvayorapyanayoryuktiḥ pakṣayornopapadyate અને આથી જ, ગીતામાં (ભગવાનનું) વિશ્વ-રૂપત્વ (વિરાટ સ્વરૂપ) પ્રદર્શિત છે.
- 21 avidyā vasturūpā cedvidyayā sākamekatā | avastu vā nahyasatyaṃ … જો અવિદ્યા વસ્તુ-રૂપ (વાસ્તવિક) હોય, તો વિદ્યા સાથે તેની એકતા (થઈ પડે, અને ભેદ ભંગાય);
- 22 tathā jaghanyarūpāyāḥ sambandho'sya virudhyate | tathā jagatsamutpattau nimittāntarakalpanā એ જ રીતે, જઘન્ય-રૂપ (અત્યંત નિકૃષ્ટ અવિદ્યા)નો તેની (બ્રહ્મ સાથેનો) સંબંધ વિરુદ્ધ છે;
- 23 avidyādernimittatve vedāntaiḥ sāmyamāgatam | pakṣe dvitīye tādrūpyaṃ jaḍatvādiha … જો અવિદ્યા આદિ નિમિત્ત (કારણ) હોય, તો (ખંડિત) વેદાંતીઓ સાથે સામ્ય આવી પડ્યું;
- 24 karoti vidyāsaṃyogaṃ tarhyanyeśvarakalpanā | ārhatāstu jino devo jīvāḥ … (જો કંઈક) વિદ્યા-સંયોગ કરે, તો બીજા ઈશ્વરની કલ્પના (જરૂરી થાય, અને એમ અનંત).
- 25 pratidehaṃ na vibhavaḥ te prabuddhāstu tanmayāḥ | ityevamāhusteṣāmapyavidyāyogakalpanam (તેઓ માને છે કે) પ્રત્યેક દેહમાં (જીવનો) વિભવ (વ્યાપકતા) નથી;
- 26 svāvidyāprakṣayādarhandevo bhavati niścitam | yeṣāṃ devo nirākāraḥ śūnya … (તેઓ માને છે કે) પોતાની અવિદ્યાના પ્રક્ષય(નાશ)થી અર્હત્ નિશ્ચિતપણે દેવ બને છે;
- 27 ye sāṃkhyā ātmasvātantryavādino ye'pyanīśvarāḥ | tatrāpyastyavivekākhyo malo bandhavimokṣatā જે સાંખ્યો, આત્મ-સ્વાતંત્ર્ય-વાદી (આત્માની સ્વાધીનતા માનનાર) અને જે અનીશ્વર (ઈશ્વર-નકારી)…
- 28 pṛthaktvamīśvarasyāsti sarvātmabhyaḥ pṛthakkutaḥ | nyāyavaiśeṣikāṇāṃ tu bandhamokṣau pṛthaksthitī (તેમને માટે) ઈશ્વરનું સર્વ આત્માઓથી પૃથક્ત્વ (અલગપણું) છે — પણ એવું પૃથક્ત્વ ક્યાંથી?
- 29 prakṛtyādīśvaratvena sarvadaiva tadātmatā | saṃvittiśūnyabrahmatvavādināṃ jaḍataiva sā (ઊલટું અમારે માટે,) પ્રકૃતિ આદિ પર ઈશ્વરત્વ વડે, સદાય તદ્-આત્મતા (તેને આત્મા-રૂપ હોવાપણું…
- 30 vadanti te hi sakalametannāradasaṃgrahāt | kālakāraṇikānāṃ tu nāmatā … તેઓ ખરેખર આ સર્વ નારદ-સંગ્રહના આધારે કહે છે.
- 31 avyāptirantaḥkṛtyāderbhavetṣaḍdhāmavādinām | tatra citpakṣapātaścet prāpnuyāt satataṃ grahaḥ ષડ્-ધામ-વાદી(છ ધામના વાદી)ઓને માટે અંતઃ-કૃતિ(આંતરિક ક્રિયા) આદિની અવ્યાપ્તિ (ખામી) આવી…
- 32 svargamuktivādināṃ tu bandhamokṣau vyavasthitau | ye bāhyavādino bauddhāste … પણ સ્વર્ગ-મુક્તિ-વાદી(સ્વર્ગને મુક્તિ માનનાર)ઓને માટે બંધ અને મોક્ષ (કેવળ અલગ) સ્થિતિ…
- 33 vijñānavādināṃ jñānaṃ satyaṃ pratyetyasatyatām | bahiḥ kathaṃ nahyasatyaṃ … વિજ્ઞાનવાદીઓને માટે જ્ઞાન સત્ય (છે), (છતાં) તે અસત્યતા(બાહ્ય વિષય)ને પ્રતીત કરે છે — બહાર…
- 34 kāmināṃ kathametacceduktā prāgasya satyatā | jñānasya karaṇatvena kartrapekṣā … જો (પૂછો), કામી (વાસનામૂઢ)ની જેમ, 'આ (અસત્યનું ગ્રહણ) કેવી રીતે (શક્ય)?
- 35 kartṛtve jñaptimātratve ākāṃkṣā karaṇe bhavet | dvirūpatve viruddhatvasaṃkramatvaṃ … જો (જ્ઞાન) કર્તા હોય, (કે) જો કેવળ જ્ઞપ્તિ-માત્ર (કેવળ જાણવું) હોય, તો કરણ(સાધન)ની…
- 36 akramatve'smanmatatvaṃ tadaikyaṃ pariniṣṭhayā | nacāpi kṣaṇabhaṃgitve yuktā vaināśikī … જો (જ્ઞાતા-જ્ઞેય) અક્રમ (ક્રમ વિના, એકસાથે ગ્રહાય), તો તે અમ-મત-ત્વ (અમારો જ મત) થાય —…
- 37 ahaṃ vedmi sa māṃ vetti na kartṛkaraṇāditā | … 'હું જાણું છું', 'તે મને જાણે છે' — (અહીં) કર્તા, કરણ આદિનો (વાસ્તવિક) ભેદ નથી;
- 38 vibhāgakālagrahaṇakālayorbhinnakālatā | vinaṣṭatvāt phalaṃ kasya kramātkarmaphale yataḥ વિભાગ(ભેદ-કરણ)-કાળ અને ગ્રહણ-કાળ વચ્ચે ભિન્ન-કાળતા (થઈ પડે);
- 39 bhedavāniti lakṣyatve dṛṣṭānto'sti na tādṛśaḥ | grāhyagrāhakasaṃvitterbhedavāniva lakṣyate જો (જ્ઞાન) 'ભેદવાન્ (ભેદ-યુક્ત)' એમ લક્ષિત (વ્યાખ્યાયિત) હોય, તો એવું કોઈ દૃષ્ટાંત નથી;
- 40 naca śuddhasya bāhyārthābhāsatā cedavidyayā | vāsanārūpayā śuddhe nāśuddhā … અને શુદ્ધ (જ્ઞાન)નું બાહ્ય-અર્થ-આભાસત્વ (બાહ્ય વિષય રૂપે ભાસવું, સ્વીકારી શકાય નહીં);
- 41 netrādivyāpṛteḥ pūrvaṃ ghaṭaṃ paśyāmi tādṛśī | jāyate prathamaivecchā … નેત્ર આદિના વ્યાપાર(પ્રવૃત્તિ) પૂર્વે, 'હું ઘટ જોઈશ' — એવી પ્રથમ જ ઇચ્છા ઊગે છે, જે (હજુ)…
- 42 jñānātpūrvamicchājāte jñātṛkalpanamujjvalam | na ghaṭo nirviśeṣo'sti grahe yajjñātṛśuddhatā જ્યારે જ્ઞાન પૂર્વે ઇચ્છા ઊગે, ત્યારે જ્ઞાતા(જ્ઞાન-કર્તા)ની કલ્પના (પહેલેથી) ઉજ્જ્વલ…
- 43 utpattikāle svātmānaṃ kimādau vetti vā bahiḥ | pratibhāsasya … ઉત્પત્તિ-કાળે (જ્ઞાન) શું પ્રથમ પોતાના આત્માને જાણે છે, કે બાહ્ય (વિષય)ને?
- 44 krameṇa vā paricchede kṣaṇāntaramavasthitiḥ | dṛṣṭvā tāṃ saṃparicchede … અથવા જો પરિચ્છેદ(નિર્ધારણ) ક્રમશઃ હોય, તો બીજા ક્ષણમાં અવસ્થિતિ (ટકાવ થાય);
- 45 utpadyamāne vijñāne nārthaniṣpannatā matā | nacārthajāte'vastutvaṃ nāvastugrahaṇādaraḥ જ્યારે વિજ્ઞાન (હજુ) ઉત્પન્ન થઈ રહ્યું હોય, ત્યારે અર્થ-નિષ્પન્નતા (વિષયનું પૂર્ણ…
- 46 prakāśamaprakāśaṃ vā jñānaṃ tasya prakāśate | vidyārūpādanāśitvaṃ nahi … (કંઈ) પ્રકાશમાન કે અપ્રકાશમાન (ગ્રહે) તોપણ, જ્ઞાન પોતે જ પ્રકાશે છે;
- 47 atha dīpaprakāśatve na nityatvaṃ na kartṛtā | kartṛtā … હવે જો (આક્ષેપ:) દીપ-પ્રકાશત્વમાં ન નિત્યત્વ છે, ન કર્તૃત્વ — (ઉત્તર:) ત્યાં (જોવાનું)…
- 48 prakāśatātmanyacale saca prokto'pyanaśvaraḥ | jñānasya karaṇatvena bhaveccedanavasthitiḥ પ્રકાશતા અચલ આત્મામાં (રહે) છે;
- 49 dīpacakṣuḥ kramaphaladarśanāttadabādhakam | bhāve kathaṃ vināśitvaṃ syādvinā kāraṇāntaram દીપ-ચક્ષુ (જ્ઞાન આપે);
- 50 atha naśvararūpatvāttadrūpasyodbhavaḥ katham | udbhavo naśvaratvaṃ ca dvau … હવે જો (કહો કે વસ્તુ) નશ્વર-રૂપ હોવાથી (નાશ પામે) — તો તે (જ) નશ્વર રૂપ (પ્રથમ) કેવી રીતે…
- 51 naca naśyadavasthāyāṃ svākāryaṃ tasya yujyate | kṛtvā kāryaṃ … અને નશ્યત્-અવસ્થા(નાશ પામતી અવસ્થા)માં તેનું પોતાનું કાર્ય ઘટતું નથી;
- 52 kurvadvā cārthakāryatvaṃ kuto naśvararūpatā | kāraṇāntarajanyatve kāraṇāntarasaṃgatā અથવા (વસ્તુ) અર્થ-કાર્યત્વ (અસરકારક કાર્ય) કરતી હોય, તો નશ્વર-રૂપતા ક્યાંથી?
- 53 bhāvasya bhāvajanane yuktatvaṃ na kṣaṇasthiteḥ | na ghaṭādghaṭasambhūtiḥ … ભાવ(વસ્તુ)ના ભાવ-જનન(બીજી વસ્તુ ઉત્પન્ન કરવા)માં યુક્તતા ક્ષણ-સ્થિતિ(ક્ષણિક-મત)ને કારણે…
- 54 naṣṭasya samavāyitvamanaṣṭasya ghaṭasya vā | naṣṭasya tadakartṛtvamanaṣṭasya svarūpitā (શું) સમવાયિત્વ (સમવાય) નષ્ટ (ઘટ)ને (છે), કે અનષ્ટ ઘટને?
- 55 yatsattatkṣaṇikatve'pi sattvamapyakṣagocaraṃ | sādṛśyādbhrāntamakṣaṃ cedaduṣṭaṃ prāggrahe yathā (તેઓ દલીલ કરે છે કે) 'જે સત્ છે તે ક્ષણિક છે';
- 56 dṛṣṭānte'pi hi sādṛśye pratyakṣeṇa kṣaṇagrahaḥ | dīpajvālāsamūheṣu kampanaṃ … સાદૃશ્ય માટે ઉદાહૃત (દીપ-જ્વાલા) દૃષ્ટાંતમાં પણ પ્રત્યક્ષ વડે (ભિન્ન) ક્ષણોનું ગ્રહણ…
- 57 nāpi kramayaugapadyavikalpāḥ sahakāriṇām | sannidhau kṛtaśaktitvādanekeṣāṃ tathāsthiteḥ અને સહકારી (કારણો)ના ક્રમ-યૌગપદ્ય(ક્રમ કે એકસાથે)ના વિકલ્પો (અમને લાગુ પડતા) નથી;
- 58 bhāvānāṃ citraśaktīnāmabhedo hemabhedavat | vailakṣaṇyamapūrvatvaṃ bāhyābhāsakriyodgamāt ભાવોની, જે વિચિત્ર (અનેક) શક્તિવાળા છે, અભેદ (છે), જેમ સોના(ના વિવિધ ઘાટ)ના ભેદની જેમ;
- 59 arthakriyāsamarthatve vastutā śuktikādike | tatra sthitāvastutā cennoktatvādeṣu vastutā (તેઓ માને છે કે) અર્થ-ક્રિયા-સામર્થ્ય(અસરકારક ક્રિયાની ક્ષમતા)માં વસ્તુતા (વાસ્તવિકતા છે);
- 60 ghaṭo naśyatyātmaneti kiṃcitkurvan kimātmanā | naśyatyātmanyakurvan vā tadevaṃ … (તમે કહો છો) 'ઘટ પોતા વડે નાશ પામે છે.
- 61 kurvan vā kiṃ tadā kurvan na bhāvaṃ tadghaṭādikāt … અથવા જો (કંઈક) કરતો (નાશ પામે) — તો ત્યારે શું કરતો?
- 62 anyatve'nyasamutpattau ghaṭasyāyātamatra kim | ātmanā parato vāpi vināśe'trāpi … અને જો (વિનાશ ઘટથી) અન્ય (ભિન્ન) હોય — તો (કોઈ કેવળ) અન્ય (વસ્તુ)ની ઉત્પત્તિમાં, ઘટને (જે…
- 63 vikalpā athavā naśyedasāvetāvadeva sat | tatrāpi kiṃcitkurvankiṃ sa … અથવા (વિનાશ પોતે ઉપર પણ એ જ) વિકલ્પો (લાગુ કરો): આ (વિનાશ), પોતે એટલો (એક વસ્તુ) હોવાથી,…
- 64 vikalpāḥ punarāyānti nacābhāvakriyāṃ prati | ghaṭa eva karaṇatve … (એ જ) વિકલ્પો ફરી આવે છે;
- 65 darśanaṃ yadyabhāvasya tucchasya karaṇaṃ katham | bahubhistarhi tucchaṃ … જો (એવા) અભાવનું દર્શન (થાય) — તો તુચ્છ(અત્યંત ખાલી)નું કરણ કેવી રીતે?
- 66 nāśaṃ ghaṭasya janayettatsambandhitayā sthitam | mṛtpiṇḍasya ghaṭotpattau sati … (જો કહો કે કારણ-સામગ્રી) ઘટના નાશને ઉત્પન્ન કરે — (તે કેવળ) તેની સાથેના સંબંધ વડે (ટકે…
- 67 rūpe hetvantarāpekṣā yatra tatra tathā kṛtā | ghaṭasya … જ્યાં (નવા) રૂપ વિશે બીજા હેતુ (કારણ) પર અપેક્ષા કલ્પાય (તે પૂર્વ વસ્તુનું ટકવું જ કહે…
- 68 kiṃ vā nāśyaṃ na mṛtpiṇḍaṃ ghaṭasya janakaṃ bhavet … અથવા શું, જે માટીનો પિંડ નાશ્ય (નાશ પામતો) છે, તે ઘટનો જનક (ઉત્પાદક) ન હોય?
- 69 vināśe kāraṇānāṃ hi vināśaḥ kāraṇātmanā | svayaṃ vinaśyenmṛtpiṇḍa … કેમ કે વિનાશમાં, કારણોનો વિનાશ (તેમના) કારણ-આત્મ-ભાવ (કાર્યકારી સ્વભાવ) વડે (થાય છે);
- 70 kiṃ vidhāya ghaṭaṃ no vā sa mṛtpiṇḍo'bhidhīyatām | … કહો: તે માટીનો પિંડ ઘટ બનાવીને (નાશ પામે), કે નહીં?
- 71 kuto ghaṭasya jananākāranāmāvadhāraṇam | yāvatā prāgdaśānaṣṭā na pravṛttirathānyathā ઘટના જનન, આકાર અને નામનું અવધારણ (નિશ્ચય) ક્યાંથી — જ્યારે પૂર્વ-દશા (માટી, ઘટ પ્રગટે…
- 72 virodhe daṇḍaghaṭayordṛṣṭānto'sti na te kvacit | tejasā tamaso … દંડ અને ઘટ વચ્ચે (તમે જે) વિરોધ (માનો છો) — તેને માટે તમારી પાસે ક્યાંય (માન્ય) દૃષ્ટાંત…
- 73 akāryatvādvināśasya pratibandho nacāpi te | sthirasya pratibandhyatvāt kṣaṇikasya … અને કેમ કે તમારે માટે વિનાશ અકાર્ય (ઉત્પન્ન કાર્ય નહીં) છે, તેથી તેનો પ્રતિબંધ…
- 74 kapālādikajanyatvamabhāvastasya saṃgatā | satyasya kāraṇāpekṣā ghaṭādijanane yathā (કેવળ અમારા મતે) અભાવ (ઘટ-વિનાશ) કપાલ (ઠીકરા) આદિ વડે જન્ય (ઉત્પાદ્ય) સંગત થાય;
- 75 naśvarānaśvaratve'pi svabhāve pravikalpanāḥ | atra naiva pravartante hetusannidhinaśvarāḥ (વસ્તુ) સ્વભાવમાં નશ્વર છે કે અનશ્વર — એ (પ્રચુર) વિકલ્પો અહીં (અમારે માટે) ઊગતા જ નથી,…
- 76 svabhāvatvātsthitaṃ tasmādekaṃ tattvaṃ tathāsthiteḥ | bhedena vāpyabhedena yadi … તેથી, કેમ કે આ તેમનો સ્વભાવ જ છે, એક તત્ત્વ સ્થાપિત છે, તેના એ રીતે રહેવાથી — (એવું…
- 77 sāmānyābhāvatastarhi bhavato nānumānatā | sā bhaviṣyatyapohena so'pi kenopapadyate તો, (વાસ્તવિક) સામાન્યના અભાવને કારણે, તમારે (બૌદ્ધને) માટે અનુમાનતા (નથી).
- 78 ghaṭamānayaśabdasya pratiṣedhena vācyatā | aghaṭāderapohena kiṃ ghaṭaṃ pratipadyase (શું) 'ઘટ લાવ' એ શબ્દની વાચ્યતા (અર્થ-બોધક શક્તિ) પ્રતિષેધ (નિષેધ) વડે (છે)?
- 79 śūnyatāṃ vā śūnyatāyāṃ vyarthatā śabdagocare | yugapadvā ghaṭādyarthā … અથવા (શબ્દ) શૂન્યતા (દર્શાવે)?
- 80 nivṛtte vācyasambandhe pradveṣo vidhigaḥ param | aghaṭatvaṃ na … જ્યારે વાચ્ય (વિધેયાત્મક અર્થ) સાથેનો સંબંધ નિવૃત્ત કરાય, ત્યારે (તમારો) પ્રદ્વેષ (વિધાન…
- 81 tasyāpyavasturūpatve na kiṃcitkathitaṃ bhavet | etāvān vācyasambandho yadantaḥsphuraṇātmatā અને જો તે (બાકાત કરાયેલ) પણ અવસ્તુ-રૂપ (અવાસ્તવિક) હોય, તો (શબ્દ વડે) કંઈ જ કહેવાયું ન…
- 82 upalabdhiḥ punarjñeyā pramāṇāntaragocarā | dhūmātsambandhato vahneḥ parokṣe sphuraṇaṃ … વળી, ઉપલબ્ધિ (પ્રત્યક્ષ સિવાયના) અન્ય પ્રમાણોના ગોચર(વિષય)વાળી પણ જાણવી જોઈએ;
- 83 apratyakṣo'kṣasambandho dūrasthaḥ śaktirūhyate | tasmānna jñānaśūnyatvaṃ na śūnyaṃ … (વસ્તુનો) અક્ષ(ઇન્દ્રિય) સાથેનો સંબંધ અપ્રત્યક્ષ (છે, અને) દૂરસ્થ (છે, છતાં તેની) શક્તિ…
- 84 śūnyasya bodhābhāvatvāt kaḥ kenātra vibodhyate | nahi śūnyasya … કેમ કે શૂન્ય બોધ-રહિત (ચૈતન્ય-રહિત) હોવાથી, અહીં કોણ કોના વડે વિબોધિત (જાગૃત) કરાય?
- 85 śūnyatve sati yujyeta pramāṇaṃ vopapadyate | saṃvṛtyaiva saṃvṛtirhi … જો શૂન્યતા હોય, તો શું પ્રમાણ સંગત થાય કે સિદ્ધ થાય?
- 86 śūnyatve sati tasyāḥ syāttasmādbauddhamayuktimat | anyatra yujyate'pohaḥ śabdārthānāmasaṃgamāt જો શૂન્યતા હોય, તો તે (સંવૃતિ)ને એ અસંગતિ લાગુ પડે;
- 87 sarvasya sarvabhāvatvādihāsau nopapadyate | carmopamaścedityādi yadbauddhaiḥ samudāhṛtam (છતાં અંતે) સર્વનું સર્વભાવપણું હોવાથી, અહીં (અમારે ત્યાં પણ) આ (અપોહ) સંગત થતો નથી.
- 88 sarvatra sarvasaṃvittestatsarvaṃ vinivāritam | vikalpā ye'pi cārvākairuktāste'pi na … સર્વત્ર સર્વસંવિત્તિ (સર્વમાં સર્વનું ભાન) હોવાથી તે સર્વ (બૌદ્ધ-યુક્તિ) નિવારાયું છે;
- 89 sarvatra sārabhūtatvātsarvatraivājaḍatvataḥ | sarvabhāvasvabhāvatvādabhāvasyāpi bhāvataḥ સર્વત્ર (ચૈતન્યનું) સારભૂતપણું હોવાથી, સર્વત્ર જ અજડપણું હોવાથી, સર્વ ભાવોનું સ્વભાવપણું…
- 90 ghaṭātmakakaṭātmādeḥ padārthapadayogataḥ | abhāvasya kapālādirūpatvādvastutā sthitā ઘટાત્મક, કટાત્મક ઇત્યાદિ (અભાવો)નો 'પદાર્થ' પદ સાથેનો યોગ હોવાથી, અને અભાવનું કપાલ…
- 91 abhāvasyāpi vastutve na vināśo'sti kasyacit | abhāvasyapi karaṇe … અભાવનું પણ વસ્તુપણું હોય તો કોઈનો (નિતાંત) વિનાશ નથી;
- 92 kuṇḍalādiṣu bhāveṣu sarvathaiva suvarṇatā | vyāpterakhaṇḍitaivāste śivatā sarvagāminī કુંડલ (કાનની વાળી) આદિ ભાવોમાં સર્વ પ્રકારે જ સુવર્ણતા (સોનાપણું) રહે છે;
- 93 sarvajñānātirekatve sthite vakṣyasi kiṃ svake | darśane yatra … (આશંકા:) સર્વનું જ્ઞાનથી અતિરેક-રહિતપણું (અભિન્નપણું) સ્થિર થયે, જ્યાં નાનાત્વ (વિવિધતા)…
- 94 malitvamātmanāṃ proktaṃ sarvabhāveṣu bheditā | satyamuktamārurukṣostatkramapratipattaye (ઉત્તર:) આત્માઓનું મલિત્વ (મલ-યુક્તપણું) અને સર્વ ભાવોમાં ભેદિતા (ભેદ-યુક્તપણું) કહેવાયું…
- 95 anyathā hyekarūpatve vicikitsā pravartate | vinā bodhaṃ prāthamike … કેમ કે અન્યથા, જો (કેવળ) એકરૂપપણું (બોધ વિના કહેવાય), તો બોધ (ક્રમિક ઉપદેશ) વિના પ્રાથમિક…
- 96 bandhamokṣādyabhāvena nirmalo'tra karoti kim | naca vā pratyayaṃ … (આત્મા) નિર્મલ (કહેવાય તો) બંધ-મોક્ષ આદિના અભાવને લીધે અહીં શું કરે?
- 97 tadarthamuktamīśena na parārthavivakṣayā | anekeṣāmaṇūnāṃ ca kathamekatra saṃsthitiḥ તે અર્થે ઈશ્વર વડે કહેવાયું છે, અન્ય (કોઈ ભિન્ન) મત શિખવવાની વિવક્ષાથી નહીં.
- 98 amūrtatvādyadi bhavedamūrtatve'pi vastutā | vastutve saṃskārotyeva nānāsattānuyogataḥ જો (સહ-અવસ્થાન) અમૂર્તપણાને લીધે હોય — તો અમૂર્તપણામાં પણ વસ્તુતા (વસ્તુપણું) છે;
- 99 vyāpyaḥ sa deśa ekena vyāpyate'pyaparaiḥ katham | paraspareṇa … તે દેશ (સ્થાન) વ્યાપ્ય હોવાથી એક વડે વ્યાપાય છે — તો અન્યો વડે પણ કેમ (વ્યાપાય)?
- 100 vartate yadi tatrānyo na vyāpto'sau purāparaiḥ | ākāśabuddhicittādeḥ … જો ત્યાં અન્ય રહે, તો આ (દેશ) પૂર્વે અન્યો વડે વ્યાપ્ત નથી (એમ ઠરે).
- 101 doṣo'yaṃ bhavatāmeva naivamasmāsu tādṛśaḥ | sarvasya sarvadeheṣu vyāpakatvavyavasthiteḥ આ દોષ તમારો જ છે;
- 102 sarveṣāṃ sarvadehasthā saṃvitkena nivāryate | karmaṇāmānurūpyāccet saṃvidbādhā na … સર્વ (આત્માઓ)ની, સર્વ દેહોમાં રહેલી સંવિત્ (ભાન) કોના વડે નિવારાય?
- 103 akarmahetuke'pyasti yogino'nyaśarīrake | na śavatvaṃ śarīre syādanyātmasphuraṇasthiteḥ કર્મ-હેતુ વિનાના (પ્રસંગ)માં પણ સંવિત્ છે — જેમ યોગીની અન્યના શરીરમાં;
- 104 tatra karma nimittaṃ cedyogenāpyatra saṃkramaḥ | ekabodho bodhaśatairabhibhūto … જો ત્યાં કર્મ નિમિત્ત (કારણ) કહો — તો અહીં પણ યોગ વડે (કર્મ વિના) સંક્રમ (પ્રવેશ) થાય;
- 105 tadbādhe na paravyāptirna vāvyāptestadātmatā | mokṣe'pi śivabāhulyānnānānāyakatā bhavet તે (એક બોધ)ની બાધા થયે પર (અન્ય) વડે વ્યાપ્તિ નથી;
- 106 tasyādhikamaheśitve mokṣe nyūnādhike sthitiḥ | bahūnāṃ nāyakatve'pi nāyakatvaṃ … તેમાંના (કોઈ એક)નું અધિક મહેશિત્વ (વધારે પરમ-ઐશ્વર્ય) હોય તો મોક્ષમાં ન્યૂન-અધિકની સ્થિતિ…
- 107 tathā pañcavidhekṛtye nānātvādakriyā bhavet | yānanyasadṛśī bhūmiḥ sā … એ રીતે પંચવિધ એક-કૃત્ય (સૃષ્ટિ આદિ પાંચ કાર્ય)માં નાનાત્વ (અનેકતા)ને લીધે અક્રિયા…
- 108 yā punaḥ sarvasadṛśī sānusāryā kimucyate | sarvajñatvena sarveṣāmekakāryānuvartanāt વળી જે (ભૂમિ) સર્વ-સદૃશી (સર્વને સમાન) છે, તે અનુસરણીય છે — શું કહેવાનું?
- 109 saṃsārasyānupālyatvāddveṣādimalahānitaḥ | athavā svātmavibhavaparamānandatṛptitaḥ (મુક્તો સંસારને ચાલુ રાખવા પ્રવૃત્ત થતા નથી,) કેમ કે સંસારનું અનુપાલ્યપણું (ટકાવવાપણું)…
- 110 tanniṣṭhatvāt pañcavidhakṛtyasyonmukhataiva no | bhavenmuktātmabhe'pi sā tvanādau śive … તે (આનંદ)માં નિષ્ઠ હોવાથી, મુક્ત-આત્માની આભામાં પણ પંચવિધ કૃત્ય તરફની ઉન્મુખતા (અભિમુખતા)…
- 111 anuvṛttiḥ kimādhikyādrāgād vā tarhi dūṣaṇam | anādiśivatattvasya svāmodaṃ … (આશંકા:) શિવની આ અનુવૃત્તિ (પ્રવૃત્તિ) શું આધિક્ય(શ્રેષ્ઠતા)ને લીધે કે રાગને લીધે?
- 112 tadapyasti kartṛtā cetteṣāṃ tattādṛśaṃ na kim | atha … જો કહો કે તે કર્તૃતા પણ (શિવને) છે — તો તેઓ(મુક્તો)ને તેવી (કર્તૃતા) કેમ નહીં?
- 113 nijaṃ tasya na hīyeta tadvat paramakāraṇe | yadi … તેનું (રાજાનું) નિજ (સ્વરૂપ) ઘટતું નથી;
- 114 tathā tasya yathānyeṣāṃ yathānyeṣāṃ tathāsya tu | tasmādanekātmatayā … (નાનાત્વ-મતમાં) જેમ અન્યોને તેમ તેને, અને જેમ અન્યોને તેમ તેને જ;
- 115 tasmādekaśivatve'tra sthite naikasya bandhatā | mokṣatā copapadyeta nirmalaṃ … તેથી અહીં એક-શિવપણું સ્થિર થયે, એક (શિવ)ની બંધતા કે મોક્ષતા સંગત ન થાય, તેમ જ નિર્મલ અને…
- 116 rūpadvayaṃ yuktimatsyājjanmāderyugapanna ca | sambhavaḥ syāttathārūpaśivatvādanyadarśane શું (નિર્મલ-સમલ એવું) રૂપ-દ્વય યુક્તિ-યુક્ત હોય?
- 117 dūṣaṇaṃ saṃprasajyeta na tatheha kadācana | ekatve bandhatādyasti … (અન્ય મતમાં) દૂષણ આવી પડે;
- 118 ekasyaivātmano yadvadaṅgabhedo vicitratā | yugapadbandhapīḍādistadvannānāśarīratā જેમ એક જ આત્માનો અંગ-ભેદ, વિચિત્રતા (વિવિધતા), અને યુગપત્ (વિવિધ અંગોમાં) બંધ-પીડા આદિ…
- 119 sthite'pi vāra nānātve kaivalye na viśeṣatā | eko'pi … અથવા નાનાત્વ સ્થિર થયે પણ, કૈવલ્ય(મુક્તિ)માં વિશેષતા (ભેદ) નથી;
- 120 sarvajñatvādirūpeṇa sarva eva śivāḥ sthitāḥ | vyāpakāśca tathā … સર્વજ્ઞત્વ આદિ રૂપે સર્વ જ શિવ-રૂપે સ્થિત છે;
- 121 etasyāmapyavasthāyāṃ nāmabhedo na vidyate | hataṃ kenaikarūpatvaṃ sāmānye'pi … આ (મુક્ત) અવસ્થામાં પણ નામ-ભેદ જણાતો નથી;
- 122 śivatve na viśeṣo'sti śāvaleyādivadyathā | tāsu vyaktiṣu rūpādisaṃniveśādibhedataḥ શિવત્વમાં વિશેષ (ભેદ) નથી — જેમ શાવલેય આદિ (ગાયો)માં;
- 123 vailakṣaṇyaṃ gavādīnāṃ na tathehāsti kiṃcana | mukteṣu nirviśeṣatvāt … ગાય આદિનું જે વૈલક્ષણ્ય (વિશિષ્ટ-ભેદ) છે, એવું અહીં કંઈ જ નથી;
- 124 yugapatsarvakāryādvā saṃmatatvādamatsarāt | tāvatā viśvasampatteḥ sarvajñatvādacitratā અથવા — એક-સાથે સર્વ કાર્ય (કરવા)ને લીધે, સંમતપણા (પરસ્પર-સંમતિ)ને લીધે,…
- 125 nānātmabhāve śaive vā śaive vābhedavādini | sarvasya sarvarūpatvaṃ … નાના-આત્મ-ભાવ (બહુ-આત્મ-મત)વાળા શૈવ-મતમાં હો, કે અભેદવાદી શૈવ-મતમાં હો — સર્વનું…
- 126 anantaśaktiyogitvādaluptatvāt svaśaktiṣu | sthitaṃ śivatvaṃ sarvatra viśeṣācchaivavādinām અનંત શક્તિઓના યોગ(સંબંધ)ને લીધે, અને સ્વ-શક્તિઓમાં અલુપ્તપણા (અક્ષીણપણા)ને લીધે, શિવત્વ…