तन्त्रसार
Tantrasāra
- 1 sa eva sthānaprakalpanaśabdena uktaḥ tatra tridhā sthānaṃ prāṇavāyuḥ … ఆ [ఉపాయమే] 'స్థాన ప్రకల్పన' అను శబ్దముచే చెప్పబడినది.
- 2 saṃvid eva hi prameyebhyo vibhaktaṃ rūpaṃ gṛhṇāti ata … ఏలయన సంవిత్తు (చైతన్యమే) ప్రమేయములనుండి విభక్తమైన రూపమును గ్రహించును;
- 3 tatra kriyā śaktau kālādhvā prācyabhāge uttare tu mūrtivaicitryarūpo … అందులో క్రియ, శక్తి అంశలో, పూర్వ భాగమున కాలాధ్వా (కాల మార్గము);
- 4 deśādhvasthitis tu tattvapurakalātmanā iti bhaviṣyati svāvasare దేశాధ్వలో స్థితి అయితే - తత్త్వ, పుర, కళా రూపముగా - తగిన సందర్భములో చెప్పబడును.
- 5 tatra yady api dehe sabāhyābhyantaram otaprotarūpaḥ prāṇaḥ tathāpi … ఇచట దేహమున బాహ్యాభ్యంతరములుగా ప్రాణము పడుగు పేకలవలె ఓతప్రోతముగా అల్లుకొనియున్నను, దాని…
- 6 tatra prabhuśaktiḥ ātmaśaktiḥ yatna iti tritayaṃ prāṇeraṇe hetuḥ … అందులో ప్రభుశక్తి, ఆత్మశక్తి, ప్రయత్నము అను త్రయము ప్రాణేరణ (ప్రాణ ప్రేరణ)కు హేతువు -…
- 7 tatra hṛdayāt dvādaśāntāntaṃ svāṅgulaiḥ sarvasya ṣaṭtriṃśadaṅgulaḥ prāṇacāraḥ nirgame … అందులో హృదయమునుండి ద్వాదశాంతము వరకు, తన అంగుళములతో, అందరికీ ప్రాణచారము ముప్పది ఆరు…
- 8 tatra ghaṭikā tithiḥ māso varṣaṃ ca varṣasamūhātmā iti … అందులో ఘటిక, తిథి, మాసము, మరియు వర్షసమూహ స్వరూపమైన వర్షము - ఈ విధముగా సమస్త కాలము…
- 9 atha tithyudayaḥ ఇక తిథ్యుదయము.
- 10 sapādam aṅguladvayaṃ tuṭiḥ ucyate tāsu catasṛṣu praharaḥ tuṭyardhaṃ … రెండు అంగుళముల కాలు భాగము 'తుటి' అనబడును;
- 11 atha māsodayaḥ ఇక మాసోదయము.
- 12 tatra dinaṃ kṛṣṇapakṣaḥ rātriḥ śuklaḥ tatra pūrvaṃ tuṭyardham … అందులో దినము కృష్ణపక్షము, రాత్రి శుక్లపక్షము.
- 13 tatra vedyamayatāprakāśo dinaṃ vedyasya vicārayitari layo rātriḥ te … అందులో వేద్యమయత యొక్క ప్రకాశము దినము;
- 14 tatra kṛṣṇapakṣe prāṇārke apānacandra āpyāyikām ekām ekāṃ kalām … అందులో కృష్ణపక్షమున అపాన చంద్రుడు ప్రాణ సూర్యునికి ఒక్కొక్క ఆప్యాయక కళను అర్పించును -…
- 15 tadanantaraṃ yat tuṭyardhaṃ sa pakṣasandhiḥ దాని వెంటనే వచ్చు అర్ధ తుటి పక్ష సంధి.
- 16 tasya ca tuṭyardhasya prācyam ardham āmāvasyaṃ dvitīyaṃ prātipadam మరియు ఆ అర్ధ తుటిలో పూర్వ అర్ధము ఆమావాస్యకు, రెండవది ప్రాతిపదకు (పాడ్యమికి) చెందినది.
- 17 tatra prātipade tasmin bhāge sa āmāvasyo bhāgo yadā … ఇక ఆ ప్రాతిపద భాగములో, దగ్గు, ప్రయత్నము, అవధాన భంగము మొదలగువాటివలన కలిగిన తిథిచ్ఛేదమువలన…
- 18 pramātṛpramāṇaprameyatritayāvibhāgakāritvāt sa puṇyaḥ kālaḥ pāralaukikaphalapradaḥ ప్రమాత, ప్రమాణ, ప్రమేయ త్రయపు అవిభాగమును కలిగించునందున అది పుణ్య కాలము, పారలౌకిక ఫలప్రదము.
- 19 tataḥ praviśati prāṇe cidarka ekaikayā kalayā apānacandram āpūrayati … తరువాత ప్రాణములో ప్రవేశించినపుడు చిదర్కుడు (చైతన్య సూర్యుడు) ఒక్కొక్క కళచే అపాన చంద్రుని…
- 20 atha varṣodayaḥ ఇక వర్షోదయము.
- 21 tatra kṛṣṇapakṣa eva uttarāyaṇaṃ ṣaṭsu ṣaṭsu aṅguleṣu saṅkrāntiḥ … అందులో కృష్ణపక్షమే ఉత్తరాయణము: ప్రతి ఆరేసి అంగుళములకు ఒక సంక్రాంతి, మకరమునుండి మిథునము…
- 22 tatra pratyaṅgulaṃ pañca tithayaḥ tatrāpi dinarātrivibhāgaḥ evaṃ praveśe … అందులో ప్రతి అంగుళమునకు ఐదు తిథులు, అచటను దిన, రాత్రి విభాగము ఉండును.
- 23 tathaiva upāsā atra phalaṃ samucitaṃ karoti అట్లే ఇచట ఉపాస సముచిత ఫలమును ఇచ్చును.
- 24 atra ca dakṣādyāḥ pitāmahāntā rudrāḥ śaktayaś ca dvādaśādhipataya … మరియు ఇచట దక్షుడు మొదలు పితామహుడు (బ్రహ్మ) వరకు ఉన్న రుద్రులు మరియు వారి శక్తులు పన్నెండు…
- 25 pratyaṅgulaṃ ṣaṣṭiḥ tithaya iti krameṇa saṅkrāntau varṣam ity … ప్రతి అంగుళమునకు అరువది తిథులు - ఈ క్రమమున సంక్రాంతిలో ఒక వర్షము - ఈ క్రమమున ప్రవేశ,…
- 26 tāvatī eva ahorātre prāṇasaṅkhyā iti na ṣaṣṭyabdodayāt adhikaṃ … అహోరాత్రములో ప్రాణ సంఖ్య అంతియే;
- 27 tatra mānuṣaṃ varṣaṃ devānāṃ tithiḥ anena krameṇa divyāni … అందులో మానుష వర్షము దేవతలకు ఒక తిథి.
- 28 catvāri trīṇi dve ekam iti kṛtāt prabhṛti tāvadbhiḥ … నాలుగు, మూడు, రెండు, ఒకటి - ఇవి (వేల దివ్య వర్షములు), కృతయుగమునుండి మొదలుకొని;
- 29 caturyugānām ekasaptatyā manvantaram manvantaraiḥ caturdaśabhiḥ brāhmaṃ dinaṃ brahmadinānte … డెబ్బది ఒక్క చతుర్యుగములచే ఒక మన్వంతరము;
- 30 prabuddhās tu kūṣmāṇḍahāṭakeśādyā maholoke krīḍanti కాని ప్రబుద్ధులైన కూష్మాండ, హాటకేశుడు మొదలగువారు మహర్లోకములో క్రీడింతురు.
- 31 tato niśāsamāptau brāhmī sṛṣṭiḥ తరువాత నిశాంతమున బ్రాహ్మీ సృష్టి కలుగును.
- 32 anena mānena varṣaśataṃ brahmāyuḥ ఈ మానముచే నూరు వర్షములు బ్రహ్మ ఆయుష్షు.
- 33 tat viṣṇoḥ dinaṃ tāvatī ca rātriḥ tasyāpi śatam … అది విష్ణువునకు ఒక దినము, రాత్రి కూడ అంతియే;
- 34 tat dinaṃ tadūrdhve rudralokaprabho rudrasya tāvatī rātriḥ prāgvat … అది, దానికి పైన ఉండు రుద్రలోక ప్రభువునకు ఒక దినము;
- 35 tatra rudrasya tadavasitau śivatvagatiḥ rudrasya uktādhikārāvadhiḥ brahmāṇḍadhārakāṇāṃ tat … అందులో రుద్రునికి అది ముగిసినపుడు శివత్వ గతి కలుగును;
- 36 śatarudrakṣaye brahmāṇḍavināśaḥ శతరుద్రుల క్షయమున బ్రహ్మాండ వినాశము.
- 37 evaṃ jalatattvāt avyaktāntam etad eva krameṇa rudrāṇām āyuḥ ఈ విధముగా జలతత్త్వమునుండి అవ్యక్తము వరకు, ఈ [గణనమే] క్రమముగా రుద్రుల ఆయుష్షు.
- 38 pūrvasyāyur uttarasya dinam iti పూర్వుని ఆయుష్షు ఉత్తరునికి ఒక దినము.
- 39 tataś ca brahmā rudrāś ca abādyadhikāriṇaḥ avyakte tiṣṭhanti … తదనంతరము బ్రహ్మ, రుద్రులు - జలతత్త్వము మొదలగు అధికారులు - అవ్యక్తములో నిలుచుదురు.
- 40 śrīkaṇṭhanāthaś ca tadā saṃhartā మరియు అపుడు శ్రీకంఠనాథుడే సంహర్త.
- 41 eṣo 'vāntarapralayaḥ tatkṣaye sṛṣṭiḥ ఇది అవాంతర ప్రళయము;
- 42 tatra śāstrāntaram uktā api sṛjyante అందులో మరియొక శాస్త్రములో చెప్పబడినవారు కూడ తిరిగి సృజింపబడుదురు.
- 43 yat tu śrīkaṇṭhanāthasya svam āyuḥ tat kañcukavāsināṃ rudrāṇāṃ … ఇక శ్రీకంఠనాథుని స్వీయ ఆయుష్షు ఏదో అది కంచుకవాసులైన రుద్రులకు ఒక దినము, వారి రజని అంతియే.
- 44 punaḥ gahaneśaḥ sṛjati మరల గహనేశుడు సృజించును.
- 45 evaṃ yaḥ avyaktakālaḥ taṃ daśabhiḥ parārdhaiḥ guṇayitvā māyādinaṃ … ఈ విధముగా అవ్యక్త కాలమేదో దానిని పది పరార్ధములతో గుణించి మాయా దినమని చెప్పవలెను;
- 46 sa eva pralayaḥ ఆ [రాత్రియే] ప్రళయము.
- 47 māyākālaḥ parārdhaśatena guṇita aiśvaratattve dinam మాయా కాలము నూరు పరార్ధములతో గుణించబడినది ఐశ్వర తత్త్వములో ఒక దినము.
- 48 atra prāṇo jagat sṛjati tāvatī rātriḥ yatra prāṇapraśamaḥ … ఇచట ప్రాణము జగత్తును సృజించును, రాత్రి అంతియే, అందులో ప్రాణ ప్రశమము (ప్రాణ శాంతి) కలుగును.
- 49 aiśvare kāle parārdhaśataguṇite yā saṅkhyā tat sādāśivaṃ dinaṃ … ఐశ్వర కాలమును నూరు పరార్ధములతో గుణించినపుడు వచ్చు సంఖ్య - అది సాదాశివ దినము, రాత్రి…
- 50 sadāśivaḥ svakālaparikṣaye bindvardhacandranirodhikā ākramya nāde līyate nādaḥ śaktitattve … సదాశివుడు తన కాల పరిక్షయమున బిందు, అర్ధచంద్ర, నిరోధికలను ఆక్రమించి నాదములో లయమగును;
- 51 śaktikālena parārdhakoṭiguṇitena anāśritadinam శక్తి కాలమును ఒక కోటి పరార్ధములతో గుణించినపుడు అనాశ్రిత దినము.
- 52 anāśritaḥ sāmanase pade yat tat sāmanasyaṃ sāmyaṃ tat … అనాశ్రితుడు సామనస పదములో [లయమగును];
- 53 asmāt sāmanasyāt akalyāt kālāt nimeṣonmeṣamātratayā proktāśeṣakālaprasarapravilayacakrabhramodayaḥ ఈ సామనస్యమను అకల్య కాలమునుండి, కేవలము నిమేష, ఉన్మేష (కనురెప్ప మూయుట, తెరచుట) మాత్రముచే,…
- 54 ekaṃ daśa śataṃ sahasram ayutaṃ lakṣaṃ niyutaṃ koṭiḥ … ఏకము, దశము, శతము, సహస్రము, అయుతము, లక్షము, నియుతము, కోటి, అర్బుదము, వృందము, ఖర్వము,…
- 55 evam asaṅkhyāḥ sṛṣṭipralayāḥ ekasmin mahāsṛṣṭirūpe prāṇe so 'pi … ఈ విధముగా అసంఖ్యాక సృష్టి, ప్రళయములు మహాసృష్టి రూపమైన ఒకే ప్రాణములో [కలుగును];
- 56 tata eva svapnasaṅkalpādau vaicitryam asya na virodhāvaham అందుచేతనే స్వప్న, సంకల్పము మొదలగువాటిలో దీని (కాలానుభవపు) వైచిత్ర్యము విరోధమును కలిగించదు.
- 57 evaṃ yathā prāṇe kālodayaḥ tathā apāne 'pi hṛdayāt … ఈ విధముగా ప్రాణములో కాలోదయము ఎట్లో, అట్లే అపానములో సైతము - హృదయమునుండి మూలపీఠము వరకు.
- 58 yathā ca hṛtkaṇṭhatālulalāṭarandhradvādaśānteṣu brahmaviṣṇurudreśasadāśivānāśritākhyaṃ kāraṇaṣaṭkam tathaiva apāne 'pi … మరియు హృత్, కంఠ, తాలు, లలాట, రంధ్ర, ద్వాదశాంతములలో బ్రహ్మ, విష్ణు, రుద్ర, ఈశ, సదాశివ,…
- 59 atha samāne kālodayaḥ ఇక సమానములో కాలోదయము.
- 60 samāno hārdīṣu daśāsu nāḍīṣu sañcaran samaste dehe sāmyena … సమానము హృదయమునుండి బయలుదేరు పది నాడులలో సంచరించుచు, సమస్త దేహమున సామ్యముతో రసాదులను…
- 61 ūrdhvādhas tu sañcaran tisṛṣu nāḍīṣu gatāgataṃ karoti కాని ఊర్ధ్వాధోముఖముగా మూడు నాడులలో సంచరించుచు గతాగతమును (పోవుట, తిరిగివచ్చుట) చేయును.
- 62 tatra viṣuvaddine bāhye prabhātakāle sapādāṃ ghaṭikāṃ madhyamārge vahati అందులో విషువద్దినమున బాహ్యమున ప్రభాత కాలమున ఒక ఘటికన్నర మధ్య మార్గమున ప్రవహించును.
- 63 tato navaśatāni prāṇavikṣepāṇām iti gaṇanayā bahiḥ sārdhaghaṭikādvayaṃ vāme … తరువాత తొమ్మిది వందల ప్రాణ విక్షేపముల గణనచే, బాహ్యమున రెండున్నర ఘటికలపాటు - వామమున,…
- 64 tataḥ saṅkrāntipañcake vṛtte pādonāsu caturdaśasu ghaṭikāsu atikrāntāsu dakṣiṇaṃ … తరువాత ఐదు సంక్రాంతుల సముదాయము పూర్తయి, పద్నాలుగు ఘటికలు కాలు తక్కువగా గడిచినపుడు దక్షిణ,…
- 65 tato 'pi dakṣiṇe vāme dakṣiṇe vāme dakṣiṇe iti … తరువాత మరల దక్షిణమున, వామమున, దక్షిణమున, వామమున, దక్షిణమున - ఇది ఒక సంక్రాంతి పంచకము,…
- 66 evaṃ viṣuvaddivase tadrātrau ca dvādaśa dvādaśa saṅkrāntayaḥ ఈ విధముగా విషువద్దినమున, దాని రాత్రిలోను పన్నెండేసి సంక్రాంతులు.
- 67 tato dinavṛddhikṣayeṣu saṅkrāntivṛddhikṣayaḥ తరువాత దిన వృద్ధి, క్షయములలో సంక్రాంతి వృద్ధి, క్షయము [అనురూపముగా కలుగును].
- 68 evam ekasmin samānamaruti varṣadvayaṃ śvāsapraśvāsayogābhāvāt ఈ విధముగా ఒక సమాన మరుత్తులో రెండు వర్షముల [కాలము], ఏలయన అది శ్వాస, ప్రశ్వాసల యోగముతో…
- 69 atrāpi dvādaśābdodayādi pūrvavat ఇచటను పన్నెండు వర్షముల ఉదయము మొదలగునవి ముందువలెనే.
- 70 udāne tu dvādaśāntāvadhiś cāraḥ spandamātrātmanaḥ kālasya ఇక ఉదానములో, స్పందమాత్ర స్వరూపమైన కాలము యొక్క చారము ద్వాదశాంతము వరకు ఉండును.
- 71 atrāpi pūrvavat vidhiḥ ఇచటను విధి ముందువలెనే.
- 72 vyāne tu vyāpakatvāt akrame 'pi sūkṣmocchalattāyogena kālodayaḥ ఇక వ్యానములో, వ్యాపకత్వమువలన అక్రమమైనను సూక్ష్మ ఉచ్ఛలత్తా (సూక్ష్మ ఉద్గమన) యోగముచే…
- 73 atha varṇodayaḥ ఇక వర్ణోదయము.
- 74 tatra ardhaprahare ardhaprahare vargodayo viṣuvati samaḥ varṇasya varṇasya … అందులో ప్రతి అర్ధ ప్రహరమునకు ఒక వర్గోదయము, విషువమున సమముగా: ప్రతి వర్ణమునకు రెండు వందల…
- 75 yatnajas tu mantrodayaḥ araghaṭṭaghaṭīyantravāhanavat ekānusandhibalāt citraṃ mantrodayaṃ divāniśam … కాని యత్నజమైనది (ప్రయత్నముచే పుట్టునది) మంత్రోదయము: అరఘట్ట (కావిడి) ఘటీయంత్ర వాహనమువలె,…
- 76 tatra sadodite prāṇacārasaṅkhyayaiva udayasaṅkhyā vyākhyātā taddviguṇite tadardham ityādi … అందులో సదోదిత చక్రములో ప్రాణచార సంఖ్యచేతనే ఉదయ సంఖ్య వ్యాఖ్యానింపబడినది;
- 77 kālabheda eva saṃvedanabhedakaḥ na vedyabhedaḥ śikharasthajñānavat jñānasya yāvān … కాల భేదమే సంవేదన భేదమును కలిగించును, వేద్య భేదము కాదు - శిఖరస్థ జ్ఞానమువలె.
- 78 yad āha tasyādita udāttam ardhahrasvam iti ఏలయన [ప్రమాణము] చెప్పెను: 'దాని ఉదాత్తము మొదటినుండి అర్ధ హ్రస్వము' అని.
- 79 tasmāt spandāntaraṃ yāvat na uditaṃ tāvat ekam eva … కావున మరియొక స్పందము ఉదయించనంత వరకు ఒకే జ్ఞానము.
- 80 ata eva ekāśīti padasmaraṇasamaye vividhadharmānupraveśamukhena eka eva asau … అందుచేతనే ఎనుబది ఒక్క పదములను స్మరించు సమయమున, వాటి వివిధ ధర్మముల అనుప్రవేశ ముఖముగా, ఇది…
- 81 evam akhilaṃ kālādhvānaṃ prāṇodaya eva paśyan sṛṣṭisaṃhārāṃś ca … ఈ విధముగా సమస్త కాలాధ్వను ప్రాణోదయములోనే చూచుచు, అచటనే వివిధ, అసంఖ్యాక సృష్టి, సంహారములను…
- 82 saṃvidrūpasyātmanaḥ prāṇaśaktiṃ paśyan rūpaṃ tatragaṃ cātikālam | sākaṃ … సంవిద్రూపమైన ఆత్మ యొక్క ప్రాణశక్తిని, మరియు దానిలో ఉండుచు కాలాతీతమైన దాని రూపమును,…